Ja jösses vad seg jag är. Efter två veckor på vift har jag riktigt längtat efter att få komma hem och bara slappa resterande tre veckor av semestern. Fast här sitter jag nu med myror i brallan och klättrar på väggarna (nåja armstödet till soffan snarare) och har redan tröttnat rejält på tillvaron. En dag tog det alltså (eller snarare en halv) Jag vill göra något men vet inte vad och det riktigt kryper i skinnet på mig. Fattar ni vad jag menar?

Vädret gör ju inte saken bättre heller. Dystert minst sagt...