Aj oj aj min nacke. Är det verkligen normalt att ha nackspärr i en hel vecka? Känner mig som grannen i Beck fast utan nackkrage och stänkare.
Inte kan jag sluta klaga heller. Jag älskar verkligen att älta detaljer om mina ömma kroppsdelar. Påminde nog Marie i går minst en gång i kvarten att jag minsan har nackspärr. Jättekul att lyssna på men nu verkar det som att jag ägnat nästan ett helt blogginlägg åt eländet så nu kanske jag kan gå vidare med mitt liv.

Öppna förskolan har vi besökt i dag också och det var jättemysigt. Lite mindre föräldrar och barn så man slapp trängas vid fikaborden. Härligt.

Nu ska jag försoffa mig totalt medans Vide tupplurar.
Over and out!