3 Oktober

Efter jobbet i dag så gjorde jag något så ovanligt som att ta en promenad. Det har inte hänt på jag vet inte när för det senaste har jag visst gått och blivit en riktig soffpotatis men vadan detta lilla ryck just i dag då undrar väl ni? Jo nu i oktober har vi stegtävling på jobbet och ingenting kickar igång mig så som en tävling alltså. Nu vill jag inget annat än att promenera och ta omvägar vart jag än ska och går givetvis inte en millimeter utan min stegräknare tätt intill kröppa.
Nu väntar jag spänt på en liknande tävling fast vem som kan städa flest gånger på en månad. 
 
Hösten är ju rätt så jävla fin ändå alltså.
Höll på att skita på mig lite grann när jag mitt ute på en grusväg blev omkörd av en åkgräsklippare(???)
Vackra höstträd och kyrkan som Blondinbella nästan gifte sig i.
En klassisk skor-parkerade-i-löv-bild. I bild syns även sladden till mina nyinköpta turkosa hörlurar (Vincent har ju som ni kanske minns gnagt sönder mina förra). Dom sitter som gjutet så jag får väl tacka miniligisten för att jag fick anledning att köpa nya.
Sen hamnade jag visst mitt i en skräckfilm regisserad av Hitchcock typ.
 
Jaha det krävdes alltså en stegtävling för att få ändan ut på promenader igen men kan det verkligen stämma att jag har gått över 16 000 steg i dag?
Det är iofs mer rimligt än kollegan som i morse klockan tio, enligt sin stegräknare, hade gått 22 000 steg höhö.
Det luktar änna lite fusk.
Eller restless legs.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0