Jag har ju änna kommit av mig med bilderna från resan efter allt som hände men nu är det dags att ta tag i det tycker jag så här kommer del fyra:

 

Dag fyra var ju Vincents födelsedag. Hurra! Det blev paketöppning på sängen såklart. 

Hej på er kömpisar!

Hoppas ni har en fin söndag så här långt. En annan har ju legat och snusat till tio(!!) Jag vet det är nästan så en skäms men gött och välbehövligt var det. 

Just nu röjer kråkan i trädgården med god hjälpa av Vincent. Det händer grejer på trädgårdsfronten nu vill jag lova. Vi har ju mest lagt vårat renoveringskrut på insidan ssedan vi flyttade hit men nu känns det som att det är dags att att flytta fokuset utomhus ett tag. Först och främst är det framsidan som ska få sig ett lyft. Fast det får bli ett eget blogginlägg känner jag.

 

Vad har mer hänt i helgen då? Jo vi var ju på Bakgår'n i går kväll och käkade gott i trevligt sällskap. Syrran, Dianus och jag med biahang. Det kan knappast bli bättre.

 

Så här såg jag ut när jag försökte ta selfies i bilen på väg in till Lisch. Lite överexponerad pga av allt darkness omkring mig skulle jag tro. Ääälskar att jag i och med den nya hårfärgen kan vräka på ännu mer med ögonbrynen. More is more!

Japp. Förra helgen gick som sagt ett dubbelt trettioårspartaj av stapeln här i byn. Mycket trevligt. Så pass trevligt att jag inte var hemma förrän typ...fem...på morgonen....oooops. Behöver jag säga att jag har varit schleten hela veckan efter detta upptåg? Men det fick det vara värt. Några bilder lyckades jag ta och dom kommer här

 

Vi hade förfest här hemma och radade upp oss i köket.

Hej och hallå bloggen!

Hur har ni det? Själv har jag redan tagit helg så det är synd att klaga om en säger. Det blir väl till att försöka röja lite i kaoset här hemma men jag ska även försöka hinna slänga upp lite bilder från förra helgens dubbla trettioårsfest bland annat. Det var egentligen tänkt att jag skulle göra det i går men serrni det gick inte för mitt minneskort hamnade på botten av en kaffemugg(!!) Det var en viss liten tre äpplen hög klåfingerpelle som (antar jag) ville prova om det flöt. Det gjorde det inte nej. Det sjönk till botten tillsammans med mitt humör eftersom alla bilder från resan fortfarande låg kvar där på. Det var ett par nervösa timmar där innan Håkan till slut lyckades få över bilderna på min dator. Slutet gott allting gott.

 

Nu ska jag sätta lite fart här men vi hörs lite senare!

 

Jag veeeet att det är skitjobbigt med alla dessa selfies på rad men jag kan inte låta bli. Älskar mitt hår!

 

Nytt år nytt hår skrev jag ju om i typ januari och drömde om att våga mig på en snygg ombre (eller snarare hårkrisade). Vi kan ju snabbt konstatera att jag är mer än lovligt seg men bättre sent än aldrig heter det ju.

 

Nytt hår och jag älskart!

Hej vänner!

Jag har varken haft tid, lust eller ork till att blogga de senaste dagarna. Inbrottet och hela känslokarusellen kring det har tagit på mina krafter som ni kanske förstår men jag tänkte att jag i alla fall ska försöka komma igång igen så smått. Det är om inte annat skönt att kunna skriva av sig lite.

Jag är i alla fall så otroligt glad över allt stöd vi har fått från människor, kända och okända, runt omkring oss. Det är verkligen helt fantastisk och vi är så otroligt tacksamma. Det gör det litet lättare att tackla känslorna, att veta att det finns så många som stöttar en.

Även här på bloggen har stödet funnits. Sedan mitt senaste inllägg har jag haft lika många besökare per dag som jag annars har per vecka så det är ju verkligen helt knäppt och tack så mycket till er som tagit er tid att lämna komentarer. Det betyder jättemycket verkligen ♥

 

Efter två jobbhelger på raken och en segdragen läggning av lille herr Dalemo nu i kväll så är jag redo för en ledig (och förhoppningsvis lugn men rolig) helg.

 

Hoppas ni andra är det också!

 

Puss och kram!

Natten som var har varit den värsta i mitt liv. Jag önskar inte ens min värsta fiende att få uppleva det som vi har fått göra. I går kväll tog sig en man in i vårat hus när hela min familj befann sig där inne.

 

 

Lokaltidningen SKLTväljer att sätta den här rubriken till artikeln om inbrottet.

Varje morgon när jag vaknar (eller snarare innan jag vaknar) så sträcker jag mig såklart automatiskt efter telefonen och börjar scrolla igenom mitt instagramflöde medans jag försöker bända upp ögonlocken. Så även i morse klockan 06.55 när larmet väckte mig så att jag skulle komma i tid till jobbet.

 

 Såg då att syrran hade taggat mig i en bild och det jag fick se fick mig att gnugga gruset ur ögonen illa kvickt.

 

 

Jomenvisst. En jävla musjävel som ränner runt i korridoren utanför min avdelning.

Sist vi hade en mus inne på jobbet så spred vi ut fällor högt och lågt men det slutade med att jag en morgon hittade den flytandes i en toalettstol. Död. Den insåg väl att det inte fanns någon annan väg ut än att dränka sig stackarn. 

 

Såg ju såklart inte röken av någon mus på hela dagen så det problemet löste nog sig självt. Sen är inte en liten mus så farligt om ni frågar mig. Det finns mycket annat som skulle vara värre att hitta rännandes i en korridor så som ormar, stora källarspindlar eller en skock äckliga sverigedemokrater.

Dag tre startade med frukost som vanligt och sedan var det försten till poolen som gällde. Den här vann, inte så otippat, varje gång.

När jag lämnar och hämtar på förskolan så blir det ibland så att någon utav sträckorna vandras med en tom vagn utan barn i. På vägen till och från Vincents förskola så går jag förbi ett hus där, allt som oftast, husets ägare befinner sig i trädgården (särskilt nu när våren har kommit) och jag skojar inte när jag säger att VARJE gång jag går förbi den här personen så hänger han sig över häcken och frågar om jag inte har glöööööömt någonting och syftar ju då på den inehållslösa vagnen.

 

- Höhöhööööö du har visst glömt någonting!

- Nej det har jag inte men du verkar ha glömt att jag inte ens orkade skratta åt det där skämtet första gången (sa jag inte men tänkte)

I stället vräker jag ur mig:

- Nämen du vet han skrek så mycket så jag slängde honom i ån.

...

 

Det kan möjligen vara så att jag behöver tänka ett varv till nästa gång jag får för mig att ge ett smart svar på tal...

 

Halkade visst in på H&M's webshop och gick lite halvt bananas. Oooops. Fast det mesta hittade jag ju på rean så det var väl bra...eller hur (försöker desperat berättiga mina ekonomiska utsvävningar).

Jag har snöat in lite läs mycket på såna där stora fladdriga brallor som ni kanske kan se. Det ser ju för jädra gött ut så det måste jag ju prova så får vi se hur mycket som får stanna kvar till slut.

 

 

Jag är själv en sådan person som sällan orkar titta på filmklipp som folk länkar hit och dit men TRO mig det här klippet vill ni inte missa. Min bror är så jädra grym på att göra filmer så här har ni hans ihopklippta verision av resan till Gran Canaria 2015. Jag kan inte sluta titta ♥

 

Jag hinner ju knappt få upp ångan angående hela det här nattningsklaget förrän det typ är...löst? *tar i trä*

I går kväll tog det "bara" 45 minuter innan han gav upp och jag börjar liksom få hopp om livet igen. 

 

För säkerhets skull så kan ni väl hålla tummarna för att jag inte behöver äta upp dom här orden om en timme. Okej? Fint.

 

Ny säng = nya möjligheter för tokroliga sovställningar.

Första morgonen vaknade vi ganska så tidigt och var således färdiga långt för alla andra i sällskapet. Det fick därför bli en liten upptäcktsfärd före frukosten,

 

Hej hej familjen! (fast Vincent vinkade visst till pappan i stället för till kameran)

Hola amigos!

Har ni haft en bra helg?

Ni har väl haft fullt upp med att fira påsk kan jag tro. Muffla godis, käka ägg, pynta ris unt so wither.

Här har det också varit fullt upp vill jag lova. Mestadels med jobb för min del då men även på hemmafronten då en viss liten pygmepuff passade på att lära sig att klättra ur spjälsängen när vi var på kanarieöarna. Nattningarna på två minuter är ett minne blott och så även middagsvilan som ni kanske förstår. Tjoho... *blåser i partytutan*. Jag förstår ju nu hur grymt bortskämda vi har varit när nattningarna nu kan ta uppemot fyra(!) timmar(!!!) Har vi månne envisast onge i kommunen eller?

Så nu får vi motvilligt försöka handskas med den sortens tålamodsprövning. Det kan vi gott ha kanske?

 

Kom för all del gärna med tips på hur en bäst nattar barn för jag verkar inte ha en aning höhö.

 

Jag och mitt älskade lilla yrväder förra veckan.

Jag fick visst en liten stund vid datorn i alla fall. Två mutade barn och en sambo placerad framför spisen gör att jag har all tid i världen för er höhö.

 

Jag tänkte i alla fall att jag skulle dela med mig av dom första bilderna från resan så håll i er för här kommer dom!

 

Jag orkar inte feppla över bilderna från telefonen så vi dimper rätt ner på vår balkong när vi hade checkat in. Helt okej utsikt.

Hej bloggen!

Nu är vi på hemmaplan igen efter en helt fantastisk vecka på gran canaria. Jag kan knappt fatta hur smidigt och bra allt har gått. Både flygresan ner och hem gick som en dans. Jag hade liksom målat upp värsta skräckscenariot att vi skulle få springa efter en skrikande, helgalen tvååring där i flygplansgången, kryssande mellan flygvärdinnornas vagnar men han höll sig ovanligt lugn och somnade som en stock mellan mig och Håkan och tupplurade i två timmar(!)

Och vädret sen! Klarblå himmel och värme med endast en svag bris som fick palmbladen att vaja i vinden hela veckan. Ja jag vet det låter nästan för bra för att vara sant men veckan innan hade det tydligen spöregnat så vi hade verkligen tur.

Vårat resesällskap däremot hade lite otur med vrickade fötter, feber och oroliga magar däremot men våran familj lyckades hålla sig helt frisk. Jag borde ta mej tusan köpa en lott.

 

Jag har tagit en bra bit över tusen bilder under veckan så framöver kommer det bli bildbomb på bildbomb här inne. Får se när jag hinner bara för jag har en intensiv jobbhelg framför mig med start redan i kväll men jag ska nog kunna hihtta en lucka.

 

Här kommer två bilder när vi försökte ta en...eh...fin och harmonisk familjebild på stranden. Det gick så där.

♥♥♥♥